Onsadagen förra veckan var det dags för årets första konsert. Jag, mamma och min bror skulle och se på Green Day för femte gången sen 2009, (Oslo 2009, Oslo 2010. Dublin 2010 och Oslo 2013).
Min broder köade aningens längre än det jag och mamma gjorde, men alla hade bra platser.
Som vanligt var konserten riktigt bra, de vet verkligen hur man gör ett bra live framträdande. De har också en bra blandning mellan nya och gamla låtar, vilket gör att det är en full blandning av åldrar på de i publiken.
När vi sett de tidigare brukar de ta upp folk för att sjunga eller spela gitarr med bandet. Den här gången var inget undantag. De tog upp en liten pojke på tio år som fick spela gitarr med bandet, och efter att han spelat klart så fick han behålla gitarren. Ganska så glad pojke gissar jag.
Förbandet var the Interrupters. Sångerna var lätta att lära lära sig och sjunga med i. När vi stod och såg på de tänkte jag att alla killarna var så himla lika varandra. Nästan som om man var tvungen att vara lik för att få vara med. Visade sig att trummisen och basisten är enäggstvillingar och gitarristen deras storebror. Så det var en bra orsak till att de var lika.
Fyllekaninen var som vanligt med och dansade in showen.
Ovetandes fick jag och mamma bra platser nära catwalken. Är kul att se de så nära.
Var också en hel del pyroteknik och smällar. Jag var ofta oberedd på de höga smällarna och hoppade till.
Efter konfettiregnet var slut var det dags att komma sig hem igen och sova ett par timmar innan jag skulle på praktiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar